Att informera om terrorhotnivå utan att skrämmas
Få verksamheter är lika hemliga och förtegna med vad de sysslar med som Säkerhetspolisen. Men kommunicerar gör de hela tiden, inte minst när terrorhotnivån höjdes från förhöjt hot (3) till högt hot (4) på en femgradig skala. I slutet av oktober bjöd Comma in Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på myndigheten, för att berätta om sitt arbete och hur man på bästa sätt genomför ett omöjligt uppdrag – att informera om terrorhotnivå utan att skrämmas.
När det blev klart att terrorhotnivån skulle höjas i somras förberedde Säkerhetspolisen sig precis som andra gör inför en presskonferens. Man tog fram en kommunikationsplan, en detaljerad aktivitetsplan, omfallsplanering, scenarioanalys, målgruppsanalys, budskap och talepunkter.
– Eftersom vi skulle kommunicera något som vi visste skulle skapa en emotionell reaktion var det extra viktigt att vara så saklig som möjligt. En utmaning som vi stod inför var att Säkerhetspolisen i första hand riktar sin kommunikation till organisationer och verksamheter i samhället, inte till allmänheten. Samtidigt måste allmänheten informeras. Annars kan det leda till ännu större oro, sade Fredrik Hultgren-Friberg.
Lev som vanligt, men …
Som ofta när man kommunicerar kan enskilda detaljer få störst genomslag, trots att man planerat sina huvudbudskap väl. I det här fallet var det de råd som handlade om hur man som enskild individ skulle agera eller inte agera i förhållande till den nya hotnivån, som fick stor medial plats.
Uppmaningen ”Lev som vanligt, men…” skapade viss förvirring när terrorhotnivån samtidigt höjdes. Det gjorde att huvudbudskapen hamnade lite i medial skugga.
– Vi vill att folk ska fortsätta leva som vanligt, annars har terroristerna vunnit. Poängen i våra budskap var att det handlar om en långsiktig höjning och det nådde ut till de delar av samhället som berördes, sade Fredrik Hultgren-Friberg.
Hot + sårbarhet = risk
Ett viktigt budskap från myndigheten när det gäller bedömningen av terrorhotnivå är att hot och risk inte är samma sak. Hot i kombination med sårbarhet innebär en risk. Beslutet om att höja terrorhotnivån var ett långsiktigt beslut, med syfte att minska sårbarheten och på sätt även minska risken.
– Säkerhetspolisen gjorde bedömningen att hotet i samhället inte skulle minska under en snar framtid och gjorde därmed en långsiktig strategisk bedömning att höja terrorhotnivån, sade Fredrik Hultgren-Friberg.
Aldrig ”inga kommentarer”
Han förklarade att Säkerhetspolisen är en lärande organisation, som hela tiden utvärderar vad de gör och tar lärdom av det. Terrorhot kommer de att fortsätta behöva prata om för att påminna allmänheten om budskapen och för att förmedla trygghet.
En sak som dock aldrig kommer att sägas är ”inga kommentarer”. Säkerhetspolisen svarar alltid när de får frågor. Fredrik Hultgren-Friberg menade att det alltid finns något att säga och en tanke bakom all kommunikation som kommer från myndigheten. Sen får journalisten kanske inte alltid svar på precis den frågan de ställde. Men det är en annan femma.