Kan man försäkra sig mot kriser?

Att förebygga kriser och ha bra krisberedskap är ett arbete som är betydligt billigare än att hantera krisen när den väl är ett faktum. En kris kan få mycket kostsamma konsekvenser för bolag. Och trots att de flesta vet om det, så är organisationers krisberedskap fortfarande på en väldigt varierande nivå. Men frågan är – går det att försäkra sig mot kriser?

”Det händer inte här” eller ”Ingen hos oss skulle väl göra något sånt” är vanligt förekommande illusioner. Säkerligen har de förekommit även i de bolag som råkat ut för allvarliga kriser. Vem minns inte när det stormade kring VW, BP eller Swedbank? Inga av dessa var förberedda för den kritikstorm och det mediedrev som drabbade dem.

Ett annat vanligt förekommande uttryck när man bryter mot regler eller agerar oetiskt är ”Vi gör ju bara som alla andra i branschen”. Det argumentet håller inte särskilt bra när media knackar på just er dörr. En kris kan få mycket kostsamma konsekvenser, vilket vi skrivit om i Vad kostar en kris?

Att företag och organisationer lurar sig själva på det här sättet handlar oftast om prioritering av tid och resurser, där projekt som bedöms som mer bråttom prioriteras över sådant som är viktigt. Eller så bottnar det i okunskap, man vet inte riktigt i vilken ände man ska börja och skjuter på problem. Vilket blir katastrof när krisen väl är framme.

Hårda och mjuka kriser

Hårda kriser handlar om till exempel arbetsplatsolyckor, bränder och cyberhot medan mjuka kriser – förtroendekriser – handlar om ett glapp mellan vad ni säger och vad ni gör. Hårda kriser har ett hastigt förlopp, det är oftast tydligt att det är en kris och de är relativt enkla att hantera med bra rutiner.

Förtroendekriser kommer ofta smygande, är svårare att upptäcka och är svårare att hantera. Ibland är det en kombination. De kriser som kostat mest i pengar handlar uteslutande om mjuka kriser. Ändå är vår erfarenhet att det satsas mest resurser på att förebygga hårda kriser. Säkerhetsavdelningen får mer resurser till förebyggande arbete och får större inflytande över krisrutinerna än kommunikationsavdelningen.

Kultur och värderingar – den bästa försäkringen

En företagskultur som premierar kortsiktiga vinster framför mer etiska affärer innebär att risken för kriser ökar. Samma gäller företagskulturer där man straffar den som påtalar problem.

En krisförebyggande kultur innebär att problem och avvikelser lyfts fram och hanteras utan att någon behöver skuldbeläggas. Och där den som tackar nej till en lönsam affär därför att den krockade med företagets hållbarhetsmål ändå får en bonus. I en sådan kultur hinner problemen sällan växa till sig och utlösa kriser. Anseende och förtroende kommer fortsätta växa och företaget blir lönsammare på längre sikt eftersom attraktiviteten ökar för medarbetare, kunder och investerare. En positiv företagskultur frodas under trygga chefer och med långsiktiga ägare.  

Checklista för att förebygga förtroendekriser

1. Organisationer som främjar etik och ansvarstagande som en integrerad del av sin verksamhet är mindre benägna att hamna i förtroendekriser. Det gör man genom att tydligt kommunicera och följa etiska riktlinjer, implementera kontrollsystem och säkerställa att medarbetare och chefer agerar i enlighet med dessa värderingar. Omvärldens förväntningar har ökat väsentligt de senaste tio åren och den som inte hänger med i utvecklingen inom till exempel hållbarhet ökar sin risk för förtroendekris.
   
2. Tidig varning och proaktiv hantering, tydliga system och rutiner för att identifiera potentiella risker och varningssignaler i sina verksamheter. Genom att vara proaktiva och agera snabbt kan organisationer undvika att små problem eskalerar till fullskaliga kriser.
   
3. Genom att vara transparenta och snabbt dela relevant information kan organisationer bygga och bibehålla förtroende även under press. Att vara ärlig om misstag, vidta åtgärder för att rätta till problemen och kommunicera dessa åtgärder bidrar till att återställa förtroendet hos intressenterna.
   
4. Kontinuerlig utbildning och övning: En effektiv krisberedskap kräver utbildning och övning. Genom att anställda får rätt kunskaper och verktyg kan de agera snabbt och korrekt när en kris inträffar. Dessutom bör organisationer genomföra regelbundna krisövningar för att testa sin beredskap och identifiera eventuella brister som behöver åtgärdas samt sätt att förbättra rutiner.
   
   

Krisförsäkring i korthet

Så vad kan vi säga om detta sammanfattningsvis? Förtroendekriser kan bli mycket kostsamma. Men det går att försäkra sig genom att arbeta förebyggande. Vägen dit går via etiskt ansvarstagande, en öppen kultur, starka interna kontroller, transparent kommunikation och kontinuerlig utbildning.