Supervalåret 2024 – ett år som inte bara präglas av politiska val och demokratiska rättigheter, utan också av en kamp mot desinformation understödd av AI. Hur påverkar desinformationen vår demokrati och vad kan vi göra för att motverka den?
Att året 2024 har fått epitetet ”supervalår” i media beror på att 76 val kommer hållas under året och närmare hälften av jordens befolkning ska bege sig till valurnorna. Val kommer hållas i USA, Kina och Indien för att inte nämna Finland, Uruguay, Ghana och Solomonöarna.
Utmaning för demokratin
2024 har satt ljuset på desinformationens roll och utmaningar för demokratin. Vetenskapsrådet pekar på att andelen av världens befolkning som lever i auktoritära stater har ökat drastiskt de senaste tio åren. I takt med att fler val hålls och auktoritära ledare kampanjar ökar också risken för desinformation i samhället.
Det utmanande med desinformation är att den kan anta många former, inte bara via ledare och politiska kandidater som sprider falska påståenden. Även AI har blivit ett kraftfullt verktyg för att skapa och sprida falsk information genom röster, bilder och videor. I Sverige rapporterar Regeringskansliet att desinformation är utbrett, exempelvis när det spred sig globalt att Sverige som stat skulle ligga bakom skändningen av kopior av heliga skrifter eller att Sverige utnyttjar yttrandefriheten för att angripa islam.
Gynnar auktoritära ledare
Att desinformation gynnar auktoritära ledare har vi sett flera gånger, och USA är ett illustrerande exempel på detta. För vem kommer inte ihåg när Donald Trump påstod att 2016 års valresultat var riggat, att desinfektionsmedel kunde injiceras i kroppen mot Covid, eller hur han byggde sin presidentkampanj på att en stor mur skulle byggas mot Mexiko som dessutom skulle få betala för den.
Med bara några få månader kvar till presidentvalet förväntas fler kontroversiella uttalanden spridas, och frågan är vilken påverkan det kommer få. Om desinformation kan agera som en katalysator för auktoritära ledare ser valåret 2024 ut att präglas av en dyster utveckling.
Hög tillit en av Sveriges styrkor
Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finns det flera möjliga syften med informationspåverkan vid val till exempel:
– Undergräva förtroende för demokratin och samhällets funktionalitet
– Underminera sammanhållningen inom ett land
– Påverka valresultatet till främmande makts fördel
– Påverka politiker och tjänstemän
En av Sveriges styrkor som samhälle är just den höga tilliten till myndigheter och institutioner. En aktör som tjänar på att osäkerheten i samhället ökar kommer sikta in sig på att sprida desinformation så att tilliten minskar och även elda på ifrågasättanden för att öka polariseringen i samhället.
Ibland kan det vara svårt att avgöra om något är sant eller inte och när ett budskap spelar på våra känslor blir vi engagerade och vill berätta för fler. Var lite klok och tänk efter först innan du delar. Här är tre saker att utgå ifrån:
– Vem det är som ligger bakom informationen?
Kolla avsändaren eller om det går att hitta ursprungliga källan till informationen. Försök identifiera om avsändaren verkar trovärdig. Vem skulle gynnas av att informationen sprids?
– Hur ser källan ut?
Finns det någon kontaktinformation hos källan, är det en hemsida så kan du kontrollera när den senast uppdaterades. Det kan också finnas länkar eller källhänvisning på hemsidan som kan dirigera dig till originalkällan. Verkar den trovärdig?
– Är det rimligt?
Kanske det främsta rådet är att använda ditt sunda förnuft. Om det låter för bra, eller dåligt, för att vara sant eller om informationen verkar osannolikhet så kan du försöka hitta andra källor på samma ämne och kanske få en mer nyanserad bild.
Efter 2024
När vi blickar tillbaka på 2024 återstår det att se vilka slutsatser som kommer dras. Men att stora val, desinformation och AI har präglat året är inget som kommer förvåna. Nu är vi på Comma partiska, men kommunikation och källkritik har blivit viktigare än någonsin. Vad tror du?