Svårt för storbankerna – alla drabbas när en skandal uppdagas
Vilka finansbolag i Sverige har högst och lägst anseende? Den frågan skulle besvaras på ett webinarium som Comma anordnade i februari. Nicklas Andersson från Avanza, företaget som toppar listan, var inbjuden för att prata om transparens, hållbarhet och Avanzas eget anseendearbete.
Varje år mäter Reputation&Trust anseendet hos svenska bolag och intresset för att titta närmare på finansbolagen är ett resultat av att storbankerna placerade sig så lågt, särskilt i förra årets mätning, efter flera penningtvättskandaler.
Avanza är det bolag som överlägset toppar listan över ”Finansbolagen med högst och lägst anseende”. Strax bakom dem hamnar även företag som Klarna och Kivra högt upp på listan.
– En anledning till det goda anseendet kan vara att de yngre bolagen upplevs som mer spännande än de traditionella företagen. Deras ledarskap är oftast tydligare och de har en högre grad av innovation. De har inte heller lika mycket i bagaget som storbankerna som har haft en rad kriser, säger Ingrid Landahl, grundare av Comma
– En stor utmaning för storbankerna är att de klumpas ihop. Det är svårt att bryta sig ut ur klungan och alla drabbas när en skandal uppdagas. För att klara sig från detta behövs en mycket tydligare positionering, fortsätter hon.
Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza, svarar på vad han tror ligger bakom deras framgång:
– Vi har alltid jobbat stenhårt med transparens och försökt bygga en bank som vi själva vill vara kunder i. Vår affär är byggd på den återkoppling som vi genom åren fått av våra kunder. Vi lyssnar på våra kunder, har inga dolda avgifter och inga skandaler i bagaget.
Avanza har ett exceptionellt bra resultat, men det finns utrymme för förbättring inom Governance och Responsibility – hur ska ni jobba där framöver?
– Finansmarknaden har förändrats. Vi har kollektivt blivit mer medvetna om att det faktiskt går att göra något, att man exempelvis kan påverka med kanalisering av pengar på finansmarknaden. Efterfrågan på hållbara produkter har aldrig heller varit så hög som nu, svarar Nicklas Andersson.
Reputation&Trust mäter två olika sidor av anseendet, målgruppens uppfattning av bolaget och målgruppens agerande utifrån denna uppfattning, och tar reda på korrelationen mellan de båda. Anseendet dikterar nivån av tillit som intressenterna känner gentemot ditt företag och i förlängningen vilket stöd du får av dem.
Mätningen visar också vilken eller vilka dimensioner som har störst betydelse för intressenternas agerande. Bland finansbolagen på listan väger Governance, Leadership och Dialouge tyngst.
– Governance är en faktor som kan vara svår att ändra eftersom den mångt och mycket speglar företagskulturen och uppfattningen om den. Det finns bolag där kriser från 90-talet fortfarande påverkar dagens anseende. Men det man kan göra är att själva vädra ut unkna affärer istället för att vänta på att någon ska komma på en. Sen hjälper det med en stark ledare som är tydlig med vad som ska gälla framåt och pekar ut en ny riktning för bolaget, säger Ingrid Landahl.
Men alla behöver ju en bank, påverkar anseendet verkligen kunderna?
– Det vi mäter är hur intressenterna säger sig agera, men om de faktiskt gör det vet vi inte. Bankkunderna är trögrörliga. Kraven från investerare på till exempel ansvarstagande ökar och medarbetarna vill jobba på en arbetsplats som de känner stolthet över. Så effekterna av ett lågt anseende kan märkas även på andra områden.
Här hittar du hela listan över Finansbolagen med högst och lägst anseende